Grimasch om morgonen Cornelis Vreeswijk Nu f[Dm]aller dagg och nu st[C]iger s[F]ol men d[Gm]et kan du inte h[A7]ör[Dm]a. Du l[Bb]igger utan bl[C]us och kj[F]ol med l[Gm]?pparna mot mitt [A7]öra. T[Dm]ala nu allvar, ber d[C7]u best[F]ämt, du skr[Gm]attar visor och sj[C]unger sk[F]ämt. Du k[Bb]an, men vill inte g[C]ör[F]a en s[Gm]?ng om lyckan den sk[A7]ör[Dm]a. Nu st[Dm]iger sol och nu f[C]aller d[F]agg för f[Gm]attigt folk och för r[A7]ik[Dm]a. Men l[Bb]yckan har en förg[C (chordiearchive.chordie.com)